Jag missköter mig fruktansvärt vilket gör att jag inte kan njuta av julens godsaker och den stundande glädjen.
Det är så oerhört ledsamt att inte kunna njuta och verkligen se fram emot julen, utan istället bara tänka på hur jag ser ut och vad jag äter.
Jag blir så ledsen när jag läser om hur mycket ni andra håller på att stöka och njuta av godsaker m.m. och inser att jag själv inte befinner mig där.
Jag försöker verkligen att njuta av julen som jag vill och brukade göra, men när jag blir själv eller sent på kvällarna kan jag inte blunda för sanningen längre.
Men jag försöker bli bättre, och att läsa era andras julbloggar piggar upp!
Mitt mål? Jag ska sluta missköta mig så fruktansvärt och försöka njuta av julen så som ni andra gör!
Enough said.
Dina problem är mina problem, du är inte ensam! När jag läste ditt inlägg kändes det som att det var jag som skrivit det, helt och hållet. Du anar inte hur jag känner igen mig i det du skriver!! Det ger en sån fruktansvärd ångest och julen är värst i det sammanhanget. Man önskar folk förstod hur svårt det verkligen är! Styrkekramar!
SvaraRaderaMen gumman :( Inte alls roligt att höra... Du har ingen du kan prata med? Det är inte alls ett nederlag att be om hjälp utifrån. Ibland är det vad som behövs för att man ska bli bättre.
SvaraRaderaStor kram!
Tro mig, jag förstår mer än väl.. Men så ska det inte behöva va! Sådana tankar borde inte få förstöra en sån underbar tid som julen faktiskt är. Men det är inte lätt...
SvaraRaderaKram Cissi <3
Förstår exakt, jag går just nu själv på diet och senast för typ 3min stod jag och luktade (läs: körde in i näsan) på en saffranskrans mamma köpt. Men jag har bestämt mig själv för att få äta vad jag vill varje advent och fr.o.m. den 22 får jag äta vad jag vill! Tycker det är ganska bra, slipper ångesten, utmanar min självdisciplin och får längta till advent :)
SvaraRaderaSvar: Haha! Jag köpte faktiskt 30 påsar saffran. Men det behövdes eftersom vi ska stå och sälja en massa bakverk på julmarknaden nästa vecka :)
SvaraRaderaVa stark du är som skriver om det.
SvaraRaderaJag har själv haft samma problem. Men precis som du så bestämde jag mig. Och idag är det mycket mer njutfullt med jul - rent "matmässigt".
Det viktiga är att du låter det ta tid. Man blir inte av med sina tankar på en natt, det kräver tid och framförallt att finna ett lugn i det hela. Att vara i nuet och cool med det, trots tryfflar och pepparkakor i magen. Stärkande tankar och kramar.
//jessica
Ja som du ser i kommentarerna är du inte ensam, det som skrivs i en blogg behöver inte alltid vara hela sanningen (det är nog väldigt sällan faktiskt). Jag kan bara säga att det blir bättre. Om det blir helt bra vet jag inte jag har inte kommit dit ännu men jag har i alla fall kommit längre än jag någonsin trodde jag skulle och det kan du med.
SvaraRaderaSåna här tankar trivs i mörkret, när man skäms och tror att alla kommer tycka att man är helt knäpp om man berättar. Du har tagit ett stort steg framåt när du skriver om det. Jag hejar på dig, kämpa på.
SvaraRaderaStor kram
Håller med dom andra, väldigt starkt att skriva om det! Jag hejar på dig ♥
SvaraRaderaKramar
Det gör mig ont att höra att du mår dåligt. Anade nått sånt i ett tidigare inlägg från dig men hoppades att jag hade fel. Jag hoppas innerligt att du får styrkan att bryta ditt mönster och förstår att du inte är ensam och att du är bäst! Bara en sån sak som att du vågar öppna dig visar på enorm styrka!! Jag skickar alla styrkekramar jag kan och hoppas att du nu kan njuta av den här tiden jag vet att du tycker så mycket om!
SvaraRaderaEn liten tråkig tant-kommentar: Det blir bättre! Jag vet!